Alicias normala liv, kapitel 13
Förra kapitlet: Vi kom till skolan, och det kändes som att alla tittade på mig. Jag sa hejdå till killarna och Nikki och sprang in till skolan där Blair och Rose väntade.
"Ett. Vilka åkte du med?" frågade Blair.
"Två. Varför?" frågade Rose.
"Tre. Vart har du varit egentligen?" frågade Blair. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga.
"Eh..." började jag och suckade.
"Vet ni vad, det har inte ni med att göra. Gå och försök bli populär på ditt eget sätt, utan min hjälp Blair. Du är så feg och vågar inte göra någonting själv, gör dina egna saker istället", sa jag bestämt och spände blicken i Blair och sedan Rose. De tittade förvånat på mig båda två, sedan såg Blair ut att bli riktigt sur och gick iväg. Rose tittade ledset på mig och följde efter Blair. Jag stod kvar en stund förvånad över det jag precis gjort. Var det verkligen så smart? Blair kunde bli min värsta fiende från att ha varit min bästa vän. Men jag har alltid tvekat om det har varit det rätta. Jag kunde alltid lita på henne, men aldrig riktigt veta om hon bara utnyttjade mig för att jag var populär och för att jag hade pengar. Jag tittade på klockan och såg att den var kvart över. Jag sprang till min lektion och satte mig på en ledig plats.
När jag gick mot lunchen såg jag hur folk tittade på mig medlidande eller surt, och de viskade när jag gick förbi. Jag ignorerade det och satte mig vid ett bord i ett hörn. Jag tog fram mobilen och låtsades smsa med någon.
"Hej", sa en röst och jag tittade upp. Det var Nikki, Daniel och Shane.
"Kan vi sitta här?" frågade Daniel.
"Självklart!" sa jag och log.
"Jag hade glömt hur jobbig Mr. Harder kan vara", sa Shane och himlade med ögonen.
"Du behöver ju bara lyssna på namnet, haha", sa Daniel och blinkade.
"Om det var meningen att det skulle vara kul, så var det inte det", sa Nikki och lipade åt Daniel.
"Okej okej, ta det lugnt nu hörni", sa jag och log. De satte sig ner bredvid mig, och vi diskuterade vilka lärare som var jobbigast.
"Vi åker halv 4, så du får gå till bilen då", sa Shane och tittade på mig.
"Vi ska dra iväg och shoppa, bara så du vet", sa Nikki, kramade mig och gick iväg med de andra. Jag gick mot nästa lektion, och det var samma sak nu. Folk tittade på mig och viskade. Jag gick in i klassrummet och satte mig. Ingen satte sig bredvid mig, men jag orkade inte bry mig.
Efter lektionen gick jag mot skåpet, och tydligen så hade Blair och Rose skåp. Blair gick helt plötsligt rakt mot mig och jag stod kvar, hon kom fram till mig, tittade på mig med avsmak och sa....
KORT KAPITEL.COM, nä men jag ska börja med lite kortare nu :)
Då kanske ni får läsa lite oftare ! ;)
KOMMENTERA NU, MINST 5 KOMMENTARER - OLIKA PERSONER NU, JAG
SER VILKA SOM ÄR SAMMA PERSON !
Alicias normala liv, kapitel 12
"Okej, fred nu", sa Shane och skrattade.
"Hjälp mig upp", sa Felix och jag tog hans hand och han drog i mig. Varför lärde jag mig aldrig någonting? Jag började skvätta vatten på honom och Nikki hoppade i. Vi busade med varandra en stund, sedan var alla helt slut. Jag var dessutom blöt, utan några kläder.
"Allvarligt hörni, hade ni tänkt att jag skulle gå hem såhär?" sa jag och blängde surt på killarna.
"Men du kan sova här! Du kan låna kläder av mig, jag ska ju vara här ett tag så du kan låna av mig, och vi kan åka till skolan tillsammans också", sa Nikki och log.
"Ja, tack för att jag får vara med och bestämma i mitt hus! Men ja, det funkar nog, jag pluggar ju hemma, så ni får åka utan mig", sa Felix och blinkade åt oss. Jag funderade på det lite, och det verkade som en ganska bra idé.
"Okej, jag ska bara ringa mamma, haha", sa jag och hämtade mobilen. Det gick några signaler innan hon svarade.
"Hej, det är Marianne", sa mamma stressat.
"Hej, mamma, kan jag sova hos ett par kompisar ikväll? Jag får skjuts till skolan imorgon också", sa jag och hoppades att det gick.
"Gör det, jag måste jobba nu", sa hon och la på med ett klick. Jag stirrade lite på mobilen. Alltid så lite tid, kan knappt säga hej. Jag gick tillbaka till dem och sa att det gick. Nikki drog med mig upp till gästrummet och gav mig mjukisbyxor och en T-shirt att sova i.
Vi bytte om och gick sedan ner till killarna som satt framför tvn och spelade något spel som såg ut som ett krigsspel. Vi satte oss i soffan och tittade på en stund, inte så kul men jag pratade mest med Nikki. Hon var verkligen snäll.
"Vill du testa Alicia?" sa Felix och blinkade mot mig.
"Hehe .. nej tack!" sa jag och skrattade. Jag som spelar spel var något att skratta åt.
"Jo, kom nu, jag hjälper dig", sa han och log. Jag skrattade men gick till honom. Han gav mig kontrollen och förklarade snabbt vad jag skulle göra. I samma sekund som han sa allt glömde jag bort det. Jag tryckte på lite random knappar och hoppades på det bästa. Felix suckade och skakade på huvudet åt min teknik. Han tog sina händer över mina och tryckte på knapparna. På något sätt lyckades jag .. eh vi väldigt bra. Det var ju ganska kul.
"Kom nu spelnördar, klockan är snart 12", sa Daniel och reste på sig. Jag sa godnatt till killarna och gick efter Nikki. Vi borstade tänderna och Nikki visade mig till mitt rum. De hade väldigt många gästrum. Jag hade till och med ett eget badrum! Jag borstade tänderna och tvättade bort sminket, och la mig sedan i sängen. Jag rullade runt ett tag och kunde verkligen inte somna. Jag sträckte mig efter mobilen och tittade vad klockan var, och den var snart halv två. Jag reste mig upp, och gick mot Nikkis rum. Jag öppnade försiktigt dörren och gick in. Jag la mig i sängen och somnade nästan på en gång.
Jag vaknade av att någon garvade och öppnade ögonen. Öh .. Jag lyfte på huvudet och såg att jag hade legat på någons mage .. och det var inte Nikkis .. utan det var Felix.
"Hahaha, jaså, ni verkar ha det mysigt", sa Shane och skrattade högt. Vad...tusan?!
"Uppenbarligen, så är det här inte Nikkis rum", sa jag och började skratta högt och generat. Alla skrattade, inklusive Felix som vaknat. Vi skrattade åt det ganska länge, men sedan gick alla iväg för att fixa sig. Jag lånade ett par jeans, ett linne och en kofta av Nikki. Jag orkade inte fixa håret utan satte upp det i en tofs och sminkade mig lätt. Jag tyckte fortfarande att det var väldigt pinsamt, men de verkade inte tänka på det så mycket, så jag försökte att inte bry mig. Vi skulle tydligen åka med Felix bil till skolan, så vi gick till garaget.
"Var försiktig med bilen nu", sa Felix och blinkade. Typiskt killar att bry sig om bilar. Vi kom till skolan, och det kändes som att alla tittade på mig. Jag sa hejdå till killarna och Nikki och sprang in till skolan där Blair och Rose väntade.
"Ett. Vilka åkte du med?" frågade Blair.
"Två. Varför?" frågade Rose.
"Tre. Vart har du varit egentligen?" frågade Blair. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga.
"Eh..." började jag och suckade.
